OM VIBY GILLET
Här kan du läsa om Gillets historia men först lite praktiska detaljer:
Gillet är en del av Hushållningsällskapet. Över hela Sverige blomstrar det Gillen som är antigen geografiska och delar medlemmarna beroende på var de bor eller så har gillet en särskilt tema så som jakt, häst eller spannmål.
När man blir medlem i den lokala hushållningssällskapet så tillhör man ett gille per automatik. Om du undrar viket gille du tillhör kan du alltid fråga den lokala medlemsansvarige.
Om du har ditt hjärta i Viby men inte din bostad kan du kontakta oss, vi kan hjälpa dig att bli medlem på distans.
Under oktober t o m december har du möjlighet att prova ett gratis medlemskap. Anmäler du dig före den sista november kommer du att få ett nummer av Hushållningsällskapets tidning Medlemskontakt. Dessutom kan du delta i Gillets Du kan välja mellan att bli Stödjande eller Aktiv medlem. Mer detaljer kring medlemskapet hittar du här.
Har du bestämt dig kan du teckna medlemskapet här.
| Stödjande medlem | 300 kr |
|---|---|
| Stödjande famljemedlemskap | 400 kr |
| Medlemskap för företagare | 100 kr. Fast avdragsgill serviceavgift 300 kr + moms. Totalt 475 kr. Medlemstidningen ingår |
| Aktivt lantbruksmedlemskap | 2 690 kr inkl. moms |
| Aktivt hästmedlemskap | 1 390 kr inkl. moms |
VIBY HUSHÅLLNINGSGILLE
– en reformator från 1800-talet
av Kerstin Lindh Furås
Jordbruk och brännvin
1833 bildades Viby hushållningsgille och fick redan från början fart på bygden. Jordbruket hade gamla och ineffektiva metoder och redskapen var långt ifrån de modernaste. Några eldsjälar, med kyrkoherde G W Gumelius i spetsen, såg till att få orten på fötter. Men det var inte bara omoderna jordbruksmetoder som fått bygden att halka efter utan också en utbredd hembränning. I ett område med ca 28 000 personer tillverkades 360 000 liter brännvin per år och supandet gick långt ner i åldrarna.
1834 beslöt föreningen att "med omsorg och nit verka till det överflödiga brännvinssupandets förminskning".
Viby Sparbank
På samma sammanträde fattades också beslutet att en sparbank skulle bildas. Det blev den andra inom länet men den första i landsortsbanken i Sverige. Den fick namnet Viby Sparbank.
Många vackra träd skulle, om de kunde, tacka Viby hushållningsgille för sin existens.
Traditionen med brudgranar gjorde att många unga barrträd höggs ned och i ett anförande från 1834 finns en önskan om att "hvarje nygift par, som skulle bosätta sig, att på egen jord eller andras plantera tvenne ädla träd". 1835 var ärendet uppe i sockenstämman och hade då ett tillägg att ytterligare ett ädelt träd skulle planteras vid varje barns födelse. Under ett år planterades i socknen 600 lövträd varav minst 100 fruktträd och ekar.
Hemslöjd och hantverk
Även på den tiden fanns det många flinka fingrar i Viby och 1836 anordnades den första slöjdutställningen i länet. Föreningens goda syfte att lyfta fram hantverket i bygden möttes av misstänksamhet. Sockenborna fruktade att "kronopängarnas ökande skulle blifva följden, om man vågade offentligen framvisa prof på sin slöjdskicklighet". Men trots rädslan för högre skatter så blev utställningen av och följdes sedan av fler. Bland föremålen kunde man till exempel se "vackra klensmeds-, skomakeri-, korgmakeri- och skrädderiarbeten, samt väfnader, fina och vackra lin- och yllespånader äfvensom vacker fruntimmerssömnad".Plöjningstävlingar
För att få folket att bli intresserade av moderna och mer praktiska jordbruksredskap anordnade hushållningsgillet plöjningstävlingar. På det viset kunde olika plogtyper visas upp och lantbrukare kunde lättare se vad som passade bäst för de egna förutsättningarna. Men även annat inom jordbruk demonstrerades – till exempel hur man kunde mjölka en ko med ett rör utan att spenarna behövde dras.
Kunskap och fattigvård
Hushållningsgillet stod också bakom läseföreningar och sockenbibliotek samt visade stort intresse för utbildningsfrågor, både angående roteskolor för de mindre barnen och slöjdundervisning och trädgårdsskötsel för de äldre. Föreningen förde också fram tankar om "räddningshus" för yngre och äldre personer samt för vanvårdade barn.
Citat och fakta är hämtade från Vibybokens kapitel om "Viby hushållsförening – ett reformförsök på 1800-talet".
Idag har mycket förändrats i Viby socken och de behov som fanns vid hushållningsgillets start är av ett annat slag idag. 1993 såg gillets styrelse över verksamheten och valde ett annat arbetssätt även om många av ursprungstankarna är kvar.
Idag vill gillet vara en social och kulturell förening. Ulf Folkeson har varit ordförande under den här tiden och berättar om hur verksamheten ser ut idag.
Det har varit många studiebesök och tågresa mot hemligt mål. Bowlingkväll i januari och populärt julbord i december. Det har varit vin-, öl-, ost-, och chokladprovning och Hästens dag mitt i sommaren. Det har varit hemslöjd och hantverk. Ja det går helt enkelt att sammanfatta det så här:
I Viby hushållningsgille kan man…
…lyssna och lära
…titta och undra
…se med spänning mot nya äventyr
…smaka
...och njuta!
Aktivt Hushållningsgille.
Fem aktiviteter per år är sällsynt, förklarar Ulf Folkeson – i Viby var det 15 olika aktiviteter i fjol! Nästa år, ska vi titta på kor, för nu är det kuriosa med mjölkkor!" Så visst är det andra tider nu än 1833…
av Kerstin Lindh Furås
